Mastodon Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Skadeskjutningar

Skadeskjutningar innebär ett stort lidande för djuren.

Det är troligen omöjligt att undvika skadeskjutningar helt vid jakt eftersom det finns många slumpmässiga faktorer vid skjutandet som jägaren inte kan påverka själv.(1) Att bli skjuten utan att dö direkt, innebär ett stort lidande för djuren.

Vargar

Under 2021 års licensjakt avlossades totalt 53 skott mot de 27 vargar som dödades.(2) Under 2017 års licensjakt var en av offren en äldre hane som hade 12 stycken hagelskott som hade läkt in i musklerna efter en gammal skottskada.(3)

Björnar

Det finns betydande risker att björnhonor med årsungar skjuts vilket leder till ökad dödlighet bland övergivna ungar. Vid björnjakten 2010 var det minst 13 björnar som sköts utan att återfinnas vilket kan innebära att de dog en långsam död av skadorna.(4) Under 2019 hade tre av de dödade björnarna gamla skottskador och flera hade sårskador som kan ha orsakats av jakthundar.(5)

Älgar

Enligt en omfattande skadeskjutningsstudie, under älgjakten i Sverige 1998, dog tre fjärdedelar av de påskjutna älgarna på skottplatsen. Merparten av de som inte dog på skottplatsen (eller inte träffades) behövde eftersökas innan de kunde dödas. En procent återfanns aldrig efter att de blivit påskjutna, eventuellt på grund av en dålig träff som lett till skada.(1, 6)

Då det årligen dödas uppemot 85 000 älgar i Sverige,(7) och om skadeskjutningsfrekvensen fortsatt kan anses vara densamma, innebär det att ca 850 stycken aldrig återfinns varje år. De som aldrig återfinns, och är skjutna, dör av sina skador eller lär sig leva med dem. 

Fåglar

Den ornitologiska föreningen i Danmark har undersökt skadeskjutnings-frekvensen för vitkindade gäss, som är totalt fredade i Europa. Trots att arten är fredad, visade röntgenundersökningar av 212 individer, att 13 % hade hagel i kroppen efter att ha blivit påskjutna.(8) Om talen kan överföras till det samlade beståndet av vitkindade gäss i den här delen av världen skulle det innebära att ca 96 000 vitkindade gäss flyger omkring med hagel i kroppen.

I en äldre svensk undersökning hade 62 % av alla åldrade gäss hagel i sig.(9)

Källor

  1. von Essen H. & Ericsson G. (1999) Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan 1998. Viltforum 2.
  2. SVA (2021) Licensjakt på varg 2021. Rapport 65/2021.
  3. SVA (2017) Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55.
  4. Ekholm A. (2010) Björnjakten fortsätter öka på lösa grunder – och de redan många skadeskjutningarna blir fler. Våra Rovdjur nr 4, 2010.
  5. SVA (2019) Licensjakt björn 2019. SVA:s rapportserie 58.
  6. Ericsson G. & von Essen H. (2002) Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceedings of the 24th International Congress of Game Biologists: 55−63.
  7. Viltdata. Avskjutningsstatistik
  8. Dansk ornitologisk förening (2012) Hver syvende fredede bramgås flyver omkring med hagl i kroppen.
  9. Jönsson B., Karlsson J. & Svensson S. (1985) Bean Goose (Anser fabalis) wintering in Sweden. Viltrevy Swedish Wildlife Research 3(13).

Vanliga frågor

Är inte jägare viktiga för att hålla naturen i balans (viltvård)?

Många jägare rättfärdigar sitt beslut att jaga vilda djur genom att säga att de hjälper till att hålla naturen i balans, att de vårdar viltet. Det stämmer inte riktigt och handlar absolut inte om vård.

Så sent som januari 2022 varnade jägare i ett område om att det inte går att jaga älgar där längre, eftersom det fanns för lite älgar kvar.1

Redan på 1800-talet visste Charles Darwin att antalet djur hölls i ”lagom” mängder i det vilda så länge det fanns både köttätande rovdjur och växtätare av alla storlekar.2 Problemet idag är att det finns väldigt få rovdjur vilket gör att växtätarna blir många och därmed ställer till med problem för människor (bland annat skogsägare och i trafiken). Vargen var tidigare utrotad och idag finns det endast väldigt få vargar på många håll. Även rävar, lodjur och björnar jagas i Sverige. Det är vi människor som har sett till att de jagande rovdjuren blivit så få och det är vi människor som begränsar djurens levnadsutrymmen.

För att det ska finnas exempelvis ”jaktbara” älgar kvar blir det stora konflikter mellan jägare och rovdjur.3 Det har blivit en ond cirkel där jägarna anser att de måste gripa in för att de ska kunna jaga ännu mer.

Om jägare skulle bry sig mest om viltvård när de tar sig ut och jagar skulle det också synas i de enkätstudier som gjorts. Ofta är det istället naturupplevelsen och kamratskap som jägarna egentligen tycker är viktigast för att vilja jaga.4

Att jägarna endast väljer att skjuta de svaga och skadade är ett annat argument som inte stämmer. Det syns på att merparten av de vargar (och därmed troligen andra djur) som skjuts i Sverige saknar allvarliga missbildningar, inte är överdrivet inavlade och har inte sjukdomar.5 Det är inte möjligt för jägarna att ta sig tid att undersöka genetik och sjukdomar innan de avlossar sina skott.

Jägares kompetens kan vara viktig när det gäller att snabbt kunna avliva allvarligt trafikskadade djur som inte kan rehabiliteras, men att de hjälper naturen att hålla sig i balans stämmer i huvudsak inte.

Källor:

  1. SVT Dalarna (2022) Jägareförbundet i Dalarna: ”På en del håll menar man att det är nog nu”
  2. Darwin C. (1859) Om arternas uppkomst: genom naturligt urval. Översatt av R. Adlerberth 2009. Natur & Kultur: s. 54.
  3. Svensk Jakt (2018) Fem kända vargrevir stoppar älgjakten. 
  4.  Näringsdepartementet. Jaktens villkor – en utredning om vissa jaktfrågor. SOU 1997:91.
  5. SVA (2017) Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55. SVA (2018) Licensjakt på varg 2018. Rapport 47/2018.
    SVA (2021) Licensjakt på varg 2021. Rapport 65/2021.
Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem