Djurskyddskrav vid upphandling

Djurens Rätts rekommendationer

• Utöka andelen växtbaserat. På så vis finns utrymme i budgeten att ställa högre djurskyddskrav på de animalier som köps in. Här finns inspiration och tips.
• Använd de högsta befintliga djurskyddskraven vid upphandling - för närvarande ekologisk produktion som är mer långtgående än EU-ekologiskt gällande utevistelse för djuren. 
• Minska serveringen av kycklingkött i synnerhet.
• Efterfråga European Chicken Commitment (ECC, se nedan).

Hur fungerar upphandlingen?

Det vanligaste vid kommuners upphandling är att Upphandlingsmyndighetens kriterier används. Dessa djurskyddskrav rör uppfödning, transport och slakt, och finns på olika nivåer. Djurens Rätt ser att det finns stor potential att ställa krav som verkligen gör skillnad för djurens välfärd. Generellt kan sägas att krav på utevistelse saknas för de allra flesta djurslag i svensk lagstiftning, trots att det är mycket viktigt för djurvälfärden. Grisar, kycklingar och hönor är exempel på djurslag där utevistelse sällan förekommer. Ekologisk produktion i nivå med KRAV-certifiering är den uppfödningsform som i dagsläget ger högst djurvälfärd bland Upphandlingsmyndighetens kriterier. Läs mer om situationen för djuren i livsmedelsindustrin och om Djurens Rätt arbete för dessa djur här.

Djurens Rätt ser att det finns utrymme för utveckling när det gäller Upphandlingsmyndighetens djurskyddskriterier, eftersom det för vissa djurslag saknas viktiga delar. För fiskar och skaldjur finns det i dagsläget inga djurskyddskriterier alls. För mjölk, mejeriprodukter och ägg saknas djurskyddskriterier om transporter och slakt. Detta lyfter Djurens Rätt i samband med Upphandlingsmyndighetens översyn av djurskyddskriterierna, där Djurens Rätt deltar aktivt.

Minska serveringen av kycklingkött - ersätt med vego

Gällande kycklingkött är Djurens Rätts rekommendation att välja bort kycklingkött till förmån för vego, på grund av de omfattande djurvälfärdsproblem som produktionen innebär. Kyckling är det köttslag som har ökat mest på den svenska marknaden de senaste 25–30 åren. Många skolor i Sverige serverar kyckling varje vecka. Några av de djurvälfärdsproblem som finns inom kycklinguppfödningen, som användandet av turbokycklingar (snabbväxande hybrider) och plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, finns även inom de uppfödningsformer som möter de högst ställda djurskyddskriterierna. Djurens Rätt ser att produktionen behöver minska kraftigt för att åtgärda de fabriksliknande förhållandena som uppfödningen innebär. Offentliga upphandlare kan ta ett viktigt ansvar här, och ett första steg kan vara att sätta upp mål för minskningen.

Efterfråga ECC

Djurens Rätt arbetar för att European Chicken Commitment (ECC) kommer vara en del av upphandlingskriterierna framöver, och kommuner kan bidra genom att efterfråga detta hos grossister. Fråga er grossist om kycklingkött som möter kriterierna i ECC, och som därmed inte använder turbokycklingar och som ger kycklingarna möjlighet till utevistelse.

ECC består av ett antal välfärdskriterier för kycklinguppfödning, och dessa kriterier kan användas vid inköp av kycklingkött. Kriterierna är baserade på den senaste forskningen om djurvälfärd och framtagna av 28 ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa, däribland Djurens Rätt. Närmare 350 företag i Sverige och övriga Europa har redan valt att arbeta med ECC och det är därmed på god väg att bli den nya miniminivån för kycklingproduktion. Kriterierna i ECC innefattar bland annat nej till turbokycklingar och ja till mer plats för kycklingarna att röra sig på. I den svenska versionen av ECC ingår även att fler kycklingar ska få vistas utomhus. 

Vad visar Djurens Rätts undersökning?

Intresset för att ställa höga djurskyddskrav är högt bland kommunerna. Bättre tillgång på produkter från uppfödningsformer med högre djurskyddskrav rankas av kommunerna själva som den näst viktigaste faktorn som skulle påverka dem att ställa högre djurskyddskrav än idag, bara tydligare riktlinjer från kommunens styrande politiker bedöms som en viktigare faktor.

Samtliga kommuner som deltagit i Djurens Rätts undersökning anger att de ställer djurskyddskrav vid upphandling. Den absoluta majoriteten ställer krav i nivå med regelverket för svensk animalieproduktion för samtliga av de vanligaste animalierna. Undantaget är ägg, där samtliga svarande ställer krav på buräggsfritt. När det gäller andelen kommuner som använder de högsta befintliga kriterierna varierar detta mycket mellan animalier från olika djurslag. Flest kommuner upphandlar KRAV-märkt när det gäller mjölkprodukter följt av ägg och nötkött.