Djuretik

Många jägare rättfärdigar sitt beslut att jaga vilda djur genom att säga att de hjälper till att hålla naturen i balans, att de vårdar viltet. Det stämmer inte riktigt och handlar absolut inte om vård.

Så sent som januari 2022 varnade jägare i ett område om att det inte går att jaga älgar där längre, eftersom det fanns för lite älgar kvar.¹

Redan på 1800-talet visste Charles Darwin att antalet djur hölls i ”lagom” mängder i det vilda så länge det fanns både köttätande rovdjur och växtätare av alla storlekar.² Problemet idag är att det finns väldigt få rovdjur vilket gör att växtätarna blir många och därmed ställer till med problem för människor (bland annat skogsägare och i trafiken). Vargen var tidigare utrotad och idag finns det endast väldigt få vargar på många håll. Även rävar, lodjur och björnar jagas i Sverige. Det är vi människor som har sett till att de jagande rovdjuren blivit så få och det är vi människor som begränsar djurens levnadsutrymmen.

För att det ska finnas exempelvis ”jaktbara” älgar kvar blir det stora konflikter mellan jägare och rovdjur.³ Det har blivit en ond cirkel där jägarna anser att de måste gripa in för att de ska kunna jaga ännu mer.

Om jägare skulle bry sig mest om viltvård när de tar sig ut och jagar skulle det också synas i de enkätstudier som gjorts. Ofta är det istället naturupplevelsen och kamratskap som jägarna egentligen tycker är viktigast för att vilja jaga.⁴

Att jägarna endast väljer att skjuta de svaga och skadade är ett annat argument som inte stämmer. Det syns på att merparten av de vargar (och därmed troligen andra djur) som skjuts i Sverige saknar allvarliga missbildningar, inte är överdrivet inavlade och har inte sjukdomar.⁵ Det är inte möjligt för jägarna att ta sig tid att undersöka genetik och sjukdomar innan de avlossar sina skott.

Jägares kompetens kan vara viktig när det gäller att snabbt kunna avliva allvarligt trafikskadade djur som inte kan rehabiliteras, men att de hjälper naturen att hålla sig i balans stämmer i huvudsak inte.

Källor:

1. SVT Dalarna (2022) Jägareförbundet i Dalarna: ”På en del håll menar man att det är nog nu”
2. Darwin C. (1859) Om arternas uppkomst: genom naturligt urval. Översatt av R. Adlerberth 2009. Natur & Kultur: s. 54.
3. Svensk Jakt (2018) Fem kända vargrevir stoppar älgjakten. 
4.  Näringsdepartementet. Jaktens villkor – en utredning om vissa jaktfrågor. SOU 1997:91.
5. SVA (2017) Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55. SVA (2018) Licensjakt på varg 2018. Rapport 47/2018.
   SVA (2021) Licensjakt på varg 2021. Rapport 65/2021.

En ny svensk djurskyddslag, som gäller från 1 april 2019, ersätter den tidigare som är från 1988. Mycket i den är bra, men att lagen är bra på papperet betyder tyvärr inte att verkligheten ser bra ut. Skyddsnivån i lagen är en avvägning mellan människans intressen att använda djur och djurs förmåga att känna smärta och lidande. Svenska grisar lever oerhört trångt och i stimulansfattiga miljöer, utan att någonsin få komma ut. Kycklingarna kläcks i maskiner, får aldrig träffa hönan och trängs ihop så många som 25 stycken per kvadratmeter. En stor del av korna står uppbundna större delen av sitt liv, och deras kalvar tas från dem direkt efter födseln. Nära en miljon hönor är instängda i burar där de inte ens kan sträcka på vingarna. Vilda djur omfattas inte av djurskyddslagen alls.

Allt det här borde inte vara förenligt med djurskyddslagens ord om att alla djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt och slippa utsättas för onödigt lidande. Men ändå händer det hela tiden, och ingen straffas för det. Här kan du läsa mer om Sveriges djurskyddslagstiftning.